Miljökatastrofer och bankkollapser har gjort att investerarna ställer allt högre krav på transparens och redovisning av icke-finansiella nyckeltal. Kravet på obligatorisk hållbarhetsredovisning rycker allt närmare.
Det är Veckans Affärer som rapporterar om en ny undersökning från Sveriges forum för hållbara investeringar, Swesif, som visar att lågkonjunkturen ökat, inte minskat, intresset för hållbara placeringar minskat. I Sverige har andelen av det totala förvaltade kapitalet i hållbara investeringar ökat med hela 60 procent de senaste två åren till dagens 2 800 miljarder kronor. För svensk del betyder det 70–80 procent av allt förvaltat kapital. I hela Europa har motsvarande ökning varit 100 procent under samma period.
För några år sedan såg många investerare som en sämre investering på grund av att den begränsning det innebär att exkludera en del företag också innebär att man har färre aktier att investera i vilket enligt klassisk riskteori gör risken per investering högre, än om man får investera i vad som helst. Idag är det alltså allt fler som inser att dessa etiska investeringar i sin screening gallrar bort rötägg i investeringskorgen.
Hållbarhet handlar ju om att en organisationer agerar på ett ekonomiskt uthålligt, miljömässigt uthålligt och samhällsmässigt uthålligt sätt. Att bara basera en bedömning på de strikt finansiella nyckeltalen är därmed att likna vid att bedöma företagen på bara en tredjedel av de resultat som ett företag presterar, utan att ta hänsyn till hela bilden.
Artikeln är hämtad från CSR i Praktiken